JAG ORKAR INTE LÄNGRE...

FRÅGESTÄLLNING
Har varit hos unga vuxna och träffat sjukskötare + läkare och dom tror att jag är deprimerad. Orkar inte längre, kan inte ens gå till jobbet håller på att tyna bort. Har idag varit hos läkaren och fått antidep + sömntabletter utskrivna. Kommer hem och berättar för min mamma som är den enda jag har i livet, visste att hon inte skulle gilla det. Hon är väldigt (!) anti allt som har med medicin att göra. Vet inte hur jag ska göra. Är vuxen så att hon kan ju inte "bestämma" över mig på det sättet längre, men känns inte bra att göra något när inte har gett mig sitt "godkännande". Känner bara att jag inte orkar längre, tänk om det inte hjälper även om jag inte tar det.. då är det över.

SVAR FRÅN NETCOACH 
Hej!
Först av allt vill jag säga att jag tycker du är modig som har bestämt dig för att försöka förändra din situation och hur du mår. Det är en jättebra början. Att söka hjälp när man mår psykiskt dåligt brukar kräva mod.

Unga vuxna är oerhört duktiga och har stor erfarenhet av personer i din situation. Den plats du är på nu är väldigt tufft att vara på. Det är ofta väldigt svårt att se något positivt, eller någon mening med tillvaron, men det är något som går över, även om det inte känns så nu för dig. En behandling när man är nedstämd och kanske känner att det inte finns någon mening med att leva så är det alltid viktigt att sätta in behandling för att så snabbt som möjligt få hjälp att komma upp lite ur nedstämdheten. Därför väljer man ofta mediciner, kanske även ECT behandling som det heter (elbehandling), men det viktiga är även att se till att man får hjälp i form av regelbundna samtal.

Jag förmodar att Unga vuxna även erbjuder dig detta, om inte så är det något som du verkligen ska se till att du får. Även om det kan kännas nytt och svårt om man inte har gått i samtalstöd tidigare men ge det tid och har du svårt att känna tillit och prata om allt med den person du fått att prata med, så är det helt ok att säga att du skulle vilja få en annan att prata med, för att det inte känns rätt..

Även om din mamma är anti som du säger mot mediciner är det viktigt att du också tänker efter vad du själv känner och vad du känner är rätt för dig. Är du osäker om något kring mediciner så kom ihåg att det är absolut ok att ställa alla frågor till din läkare eller sjukskötare. De är vana vid att alla har lite blandade känslor kring detta med att medicinera.
I dagsläget är det även flera läkare som ordinerar motion istället för mediciner, eftersom detta kan hjälpa oss på samma sätt som medicinerna. Dock är allt beroende på hur djupt nedstämd man är och om man gör en bedömning att det kanske finns risk att personen skadar sig själv så försöker man sätta in en behandling som hjälper en på snabbast möjligaste sättet.

Även om det känns som att du inte orkar just nu, så kommer det en vändning. Livet är starkt, livet återvänder alltid om du ger dig själv löftet att inte ge upp, och att ge en väldigt viktig person i ditt liv detta - nämligen dig själv.

Du skriver att det är bara mamma du har, och i det tänker jag att det är härligt att höra att du har din mamma vid din sida i detta, som säkert stöttar dig oavsett vilken väg du väljer. Jag kan förstå att det känns som att du behöver hennes godkännande, men ditt eget godkännande är minst lika viktigt.
Det är ditt val och ditt liv - vad du än väljer så välj livet. Det är dessutom det bästa du kan ge din mamma också - valet att kämpa, valet att finna din glädje och lust till allt igen, valet att inte tyna bort. Men visst kan det vara tufft, men du är inte ensam, du har redan påbörjat en resa i rätt riktning genom att be om hjälp.
Det är stort och du visar en stor vuxenhet i att ta det steget.